”Det viktigaste av allt är modersmålet”
Agron Diljaj
Agron är född 1969 i staden Pozerevac i Serbien. Han har två systrar och en bror. Hans far gick bort år 2000 men hans mor lever. Agron har en egen familj i dag och den består av fem barn, hans fru och hans mamma. Familjen Diljaj är arli.

Barndomen
Agrons barndom var komplicerad. När han var liten bodde han i källare, tält eller husvagn tillsammans med föräldrar och syskon. Familjen flyttade mycket och Agrons skolgång var dålig. Han började i första klass men han fick hoppa av. Argon kunde inte prata serbiska och är mörkhyad, därför var han mobbad och utanför. Redan vid tio års ålder var Agron tvungen att börja arbeta tillsammans med sina föräldrar och syskon för att familjen skulle kunna försörja sig. De hade många olika arbeten som att odla potatis, gurka, plocka bär, städa gator eller vakta bilar på olika parkeringar.

Familj och barn
Agron gifte sig för första gången då han var sjutton år. Efter tre månader blev hans fru med barn och de fick en dotter efter ett års äktenskap. När dottern var fyra månader gammal lämnade han sin fru för att hon var otrogen. Han tog med sig flickan hem till sin mamma som tog hand om henne. Efter sitt första äktenskap gifte sig Agron tre gånger till, men dessa äktenskap var inte bra och kärleksfulla. När han träffade sin femte fru, som han fortfarande är gift med, kände han att hon var den rätta för honom. Hans fru hade bara sin mamma kvar i livet, därför hade de inget problem med att gifta sig, ingen var emot det. De hade inte någon bröllopsfest på grund av ekonomiska problem och de hade ingen en stor släkt att fira med. Därför valde de att rymma. Han var tjugo år och hans fru var femton år. I dag har de fyra gemensamma barn och de älskar varandra mycket.
Agrons största önskan har varit att ge sina barn ett bra liv och en utbildning, för att de inte ska få det som han har haft det. Men tyvärr har han inte lyckats med det. Han misslyckades för att situationen för romer i Serbien är exakt likadan nu som den var när han var liten. Barnen kan varken läsa eller skriva. De har inte gått i skolan av samma anledningar som deras pappa inte gick i skolan. –Det är svårt att skicka barnen till skolan och lova dem att vi får bo kvar ända tills de går ut skolan. Det är svårt att behöva ljuga för dem och lova något som man inte kan stå fast vid. Jag vill inte att mina barn ska behöva byta skola nästan varje månad med nya vänner, nya lärare och nya problem, säger Agron.

Familjen har flyttat runt mycket och det har varit jobbigt för alla. De har varit med om många negativa händelser som både Agron, hans fru, hans mamma och barnen kommer att minnas hela livet. Agron vill helst inte gå in på detaljer, han klarar inte av att prata om det utan att få mardrömmar efteråt. Men familjen Diljaj blev många gånger misshandlade och diskriminerade av gadjé.
Agron kan lite serbiska i dagsläget, det lärde han sig när han var ute och jobbade på olika ställen. Hans fru och barn talar ingen serbiska alls.


Hygien och hälsa i Serbien
För att hålla sig rena fick familjen tvätta sig ute på gården vid en kran som låg en mil från deras tält. Under sommartiden promenerade familjen till den här ”tvättgården”. Killarna följde med dit för att hjälpa till med att bära och tjejerna för att tvätta. Att hålla en bra hygien var svårt i och med att de inte hade sitt eget hus. Barnen var ofta sjuka men de hade inte råd att gå till läkaren. För att få ner febern brukade de skära itu en potatis, lägga den på pannan och binda en scarf runt. Ibland stoppade de in potatisarna i strumporna. Allvarligare sjukdomar kunde de inte göra så mycket åt. Det var ingen i samhället som ville hjälpa dem. I staden där de bodde fick de fattiga romerna hålla sig till de fattiga och de rika till de rika. Det var så de delade upp sig. Och så klart, gadjé höll sig undan alla romer.

Traditioner
– Jag är rom och följer mina romska traditioner och håller mig till min kultur oavsett vilka svårigheter jag har nu och har haft tidigare. Vi romer i arligruppen firar våren den sjätte maj. Efter klockan elva på kvällen den femte maj badar man i brännässlor och blommor för att välkomna våren. Morgonen efter stiger man upp vid femtiden för att slakta ett lamm, grilla och äta det tillsammans med familjen. Agron berättar om en annan tradition som han ärvt efter sin pappa. Man bakar ett runt bröd som man lägger en slant i. Man bjuder hem den närmaste släkten och goda vänner på middag. När alla är samlade och måltiden ska serveras tar värden fram brödet. Alla ska vara med och hålla i brödet. Man ska snurra brödet tre varv och samtidigt be en speciell bön, därefter bryter man brödet så att alla får sin del. Den som hittar slanten i brödet blir rikare. – Det är viktigt för mig att behålla de här traditionerna, säger Agron. Men det viktigaste av allt är modersmålet som visar att vi är romer. Våra traditionella kläder används inte i vardagen numera.

Resan till Sverige
Agrons nära vän hade precis kommit tillbaka till Serbien från Sverige. Han berättade om Sverige, hur bra det var där, att han sökt asyl men att han tyvärr hade blivit utvisad. Agron slogs av en tanke att han skulle åka till Sverige och söka asyl. Vännen ville hjälpa Agron och hans familj och erbjöd sig att låna dem pengar till resan. Agrons fru ville inte med tanke på att det var en hög summa de behövde låna, men Agron gav sig inte. Han bestämde sig för att låna pengarna och försöka rädda sina barn ur den svåra situationen som familjen var i. Han ville ge barnen möjligheten till ett bättre liv. Vännen hjälpte Agron med att söka upp mannen som hade kört honom till Sverige. Efter två dagar hittade de mannen och kom överens om ett pris. Resan till Sverige tog trettionio timmar och kostade familjen Diljaj 1800 euro som motsvarar 16 000 kronor. Mannen som körde familjen lämnade av dem i Malmö vid Migrationsverket. De hade inga svårigheter med att lösa resten. Nu lever Agron och hans familj i Alvesta i Sverige. De har det bra och trivs, de har sin egen lägenhet och kan känna sig tryggare än i hemlandet. Familjen vet inte om de kommer få stanna i Sverige, men de hoppas på det. De har varit ärliga och berättat för Migrationsverket hur de har haft det och vad de har fått gå igenom. De har berättat sanningen.